Tails: MAJ - DÅ KÄNNER JAG LIVET I MIG.

Våren är här i full kraft och precis som Madickens granne Nilsson så känner jag livet i mig. Igår var det första maj och solen lyste över staden jag bor i. Vårt hektiska liv krävde en vilodag och jag fick tillfälle att mentalt reflektera över livet och tillvaron.

Jag tänkte på hur priviligerad jag är som har möjligheten att arbeta med mitt intresse, att fritt kunna blogga om precis vad jag vill, att jag har en underbar familj och möjligheten att kunna täcka mina barns materiella och känslomässiga behov och mer därtill.

Tacksam över alla de som har kämpat för att jag som kvinna ska få finnas på samma villkor som män. Ödmjuk inför att få leva i ett land där vi bestämt oss för att alla ska vara lika mycket värda. Vi har ett civiliserat system för att kunna hålla en maktbalans i samhället. Möjlighet till barnomsorg, betald föräldraledighet och den svenska partsmodellen med fackföreningar och arbetsgivarorganisationer som kommunicerar för att komma fram till gemensamma avtal om arbetsmarknadens villkor.

Samtidigt sorgsen för vad som händer runtomkring mig. Jag läser om utestängda flyktingar. Föräldrar som skickar iväg sina barn i hopp om en bättre tillvaro för dem. Hjärtat brister när jag öppnar tanken inför det omöjliga. Att jag skulle tvingas skicka iväg mina barn till en främmande värld utan att veta om någon öppnar armarna för dem. Jag läser om rasister på våra gator som antagligen inte har fått utrymme nog att reflektera och därför är fångar i rädsla och snäva resonemang.

Tagen och skakad över saker som sker i min absoluta närhet med en familj som tappert kämpar med ett litet barn som kom alldeles för tidigt och en annan familj där dödsfall, cancer och annan sjukdom hänsynslöst drar fram. Händelser och tillstånd som sliter på människor jag bryr mig om.

Första maj i år blev en dag när jag hade lyxen att få vara med de mina och stilla reflektera över sårbarheten i min tillvaro och glädjen över att få vara vi. En dag då mina tankar blev mitt mentala majtåg och jag kände livet i mig.

För att läsa om den andra sidan av årets första majdag. Läs här.